Acklimatiseringsdag i Namche Bazar

Från och med idag delas gruppen i två delar med olika scheman. En grupp kommer stanna en extra dag här i Namche Bazar för att därefter ta sig ner till Lukla och Kathmandu där de kommer spendera några dagar med att bl.a. besöka skolor. Den andra gruppen fortsätter i morgon vandringen upp genom dalen mot Everest Base Camp (EBC) och Lobuche Peak.  Jag kommer av naturliga skäl bara kunna rapportera från denna gruppen.

Berget Tamserkhu

Vi hade idag en s.k. acklimatiseringsdag. För att vänja kroppen vid den höga höjden gjorde vi en klättring upp till en liten topp ovanför Namche Bazar. Den ”lilla” toppen, Khunde Peak, är 4.200m hög och innebär en klättring på ca 800 höjdmeter. Väldigt tufft med andra ord. Men i.o.m. att vi varit så högt och sedan går ner till Namche igen reagerar kroppen normalt positivt och vi är bättre förberedda på kommande höjder.

Klättringen erbjuder en fantastisk utsikt över det omgivande landskapet och de höga topparna som kantar dalarna. Tyvärr var vädret idag lite molnigt så vi missade chansen att få se Everest för första gången. Men vi fick ändå se ett antal andra toppar när molnen lättade och det är en nästan magisk upplevelse att se dessa giganter framträda ur molnen. Alla nådde toppen även om vissa fick slita lite ont och vi stannade bara tillräckligt länge för att ta de traditionella toppfotona. I Sigtuna där jag kommer ifrån präglades på 1000-talet det första svenska myntet av kungen Olof Sötkonung. Jag har med mig två repliker av detta mynt. Ett av dessa ”offrade” jag nu på toppen till bergsgudarna och bad om framgång och säkerhet för expeditionen. Det andra är tänkt att läggas på toppen av Lobuche Peak. Om jag nu lyckas ta mig upp dit…

Birgitta med sitt nya fadderbarn..?

Vi åt lunch på en lodge i den lilla byn Khunde där Birgitta förälskade sig i värdparets lilla dotter. Jag tyckte jag hörde något om fadderbarn..!? Vi fortsatte därefter ner till Namche Bazar. Nästan en timmes konstant, brant, nedförsbacke är betydligt mer slitsamt än det låter.

Väl nere var jag och vår huvudguide Ang Dawa tvungna att fixa med klättertillstånden och miljödeklarationen som alla expeditioner måste lämna in. Alla expeditioner måste deklarera varenda pryl de tar med sig upp på berget och dessa prylar måste sedan visas upp när expeditionen väl är nere igen. Det gäller allt från batterier till tonfiskburkar. Saknas något behåller de den deposition man lämnar. Allt för att inte bergen skall förvandlas till soptippar. Väldigt bra men naturligtvis lite påfrestande när man bara vill vila efter en hård dag. När väl detta var gjort var det dags att hyra utrustning till de i teamet som skall klättra men saknar egen utrustning.

Gänget kämpar sig upp mot toppen

Nu återstår middag om en timme och därefter förhoppningsvis lite vila. I morgon fortsätter vi till Tengboche.

/Olov

Byarna Khunde och Khumjung sett från Khunde Peak (4.200m)

Martin och Malin på väg mot Khunde Peak

Jag högt ovanför Namche Bazar